Min farmors bror Ernst Uno Dahlström, Min farmor Karin Maria och deras syster Gunhild Kristina (Stina). Till vänster grannen Margit. Fotot taget på Grängesberg brandstation (där de bodde) av en okänd fotograf.

Min mor Rut Lillemor Anita Lindh som ung ståendes framför huset "rosenhill" på Albert Engströms väg 19 i Hult dit familjen flyttade 1952.

Metodik.
Så för att skapa detta "släkthistoriska pseudoarkiv" så har jag valt att bygga en webbsida helt ifrån grunden. Jag hade stora funderingar på att göra en del sidor mer dynamiskt uppbyggda då det är väldigt mycket enklare att underhålla det hela men för att få en unik "touche" på varje enskild sida så valde jag att bygga upp allting "statiskt" istället. Mer jobb för mig men med stora valmöjligheter i varje enskild sidlayout. Problemet med detta är att om jag gör ett fel nu så multipliceras detta fel kanske 100-falt vilket skulle vålla mig stor huvudvärk. Ett bildarkiv kommer troligtvis att uppföras då jag har så många bilder att det skulle bli för "plottrigt" att lägga upp alla bilder på varje enskild ana. En del gallring i syfte att bibehålla kvalitén kommer att inträffa.

Släktforskning.
Hur gör man när man släktforskar kanske man kan undra och svaret är igentligen väldigt simpelt. Att släktforska handlar om att man letar upp information om sina anor och i den processen använda sig av alla tillgängliga medel för att uppnå resultat. Någonstans måste man förstås börja och det hela börjar med att man helt enkelt frågar levande släktingar om vad de kommer ihåg. Denna information är den absolut dyrbaraste informationen man kan få fatt på som släktforskare när man släktforskar. Se till att vara noggran om att anteckna allt som du får reda på och anteckna noga! Innan du är klar med din släktforskning (vilket du aldrig kommer bli) så kommer du ha samlat på dig så mycket information att om man inte har ett system i sitt ansamlande så kommer informationen helt enkelt bli för mycket.

Min farfar Emil Henry Åhnberg i knät på sin far Karl Emil Ånberg. Till höger står Emils hustru, Kristina Terese Löfgren.

Kyrkböcker.
Så nu har du fått reda på vart din släkting är född? Eftersom personen du söker ej längre finns ibland oss så är det dags att börja titta efter i det material som finns arkiverat och i Sverige finns det en hel del arkiverat material. I husförshörslängderna så kan man läsa om folks kunskaper i den kristna läran vilket kanske inte är sådär jätteintressant men det bästa med dessa arkiv är att samtliga personer i varje hushåll står med. Det står även om en person är inflyttad eller utflyttad, om en person är död (och när personen dog) och har man tur kan det till och med stå en liten personlig anteckning om personen som prästen gjort.

Död- och begravningsböcker samt Födelse- och dopböcker.
I dödboken så står det antecknat samtliga personer som avlidit i en församling och när personen dog samt begravdes. Man kan oftast även utläsa information såsom hemort, dödsorsak och ålder. I födelseboken så står samtliga personer som har fötts i en församling (I bästa fall). I denna bok kan man finna ut när en person är född och döpt. Du kan oftast också utläsa vilka föräldrarna var, vilka som var faddrar och vart föräldrarna bodde. Tyvärr är det juh så att så fort det handlar om människor och deras handhavande av saker så kan saker slarvas bort eller gå sönder. Förr i tiden var inte registerböckerna att betraktas som kulturskatter ännu vilket gjorde att de kunde "försvinna" av olika anledningar. I två fall har jag verit med om att böckerna jag velat titta i brunnit upp i eldsvådor vilket försvårar forskningen lite.

Fler arkiv.
Vidare finns det många andra arkiv att tillgå när man släktforskar såsom kyrko-räkenskaper, in- och utflyttningslängder, mantalslängder, domböcker och bouppteckningar. Alla dessa arkiv kan ge mycket information om en person. Ibland kan det ju till exempel vara så att ett barn föds oäkta. alltså så att föräldrarna inte var gifta när de fick barn (vilket var olagligt långt in på 1800-talet). I dessa fall kan det hända att fadern ej står angiven i husförhörslängden vilket gör det lite krångligt att gå vidare i ens släkt-forskning. I dessa fall kan man då titta i kyrkoräkenskaperna för att se om modern fått böta för det och där kan även fadern stå med. Eller han kanske står med i dom-boken. Sedan så är det intressant att bara samla på sig så mycket uppgifter som möjligt om varje ana då, iallafall jag, tycker att det intressanta i släktforskningen är att "lära känna" sina anor. Inte bara att mäta sin släktforskning i kvantitet.